ironmaniacs

Direktlänk till inlägg 14 april 2017

Långfredagen...

Av Ami & Veronica - 14 april 2017 17:53


Ami:


 


Påskledighet och laddat för en massa träning. Egentligen skulle hela familjen ha spenderat påsken upp på lantstället i Dalarna men vi ändrade oss i sista minuten då det var spått riktigt busväder. Ett vettigt beslut har det visat sig efter alla rapporter om trafikkaos och snöoväder.


I morse hade jag ingen tanke på att ställa klockan. Tänkte sova tills jag vaknade och då dra ut på en längre cykeltur, om jag vaknade innan kl 9. Jag vaknade klockan 6! Jo jo där ser man... Och på termometern gick visaren åt det blå hållet vilket tydde på minusgrader. Vilken vår??? Och inte det bästa att dra ut med cykeln i minus-halka. I stället fick det bli en skön och krispig powerwalk, vilket verkligen inte var ett nedköp. Verkligen härlig start på dagen!


 

Det var inte många ute så tidigt så jag fick ha min morgonpromenad nästan helt för mig själv.


 

Till och med vitsipporna slumrade och hade ännu inte nåtts av de första solstrålarna som väcker dem ur sin nattsömn...


 

Vi bor ju väldigt vackert bredvid sjön Dreviken. Hade bara önskat att stigen skulle kunna gått runt hela sjön.


 

Det blev nästan 1,5 timmes promenad. Lagom hemma började familjen så smått vakna, eller nja... i alla fall lilltjejen hade precis öppnat sina ljusblå och satt och tittade på barntv. Männen sov som stockar zzzzzzzz.


Så långt så gott. En mycket bra start på dagen och på påskledigheten. Sen drämde vår herre verkligenheten i bakskallen på mig!!!


Kokade ägg till mig själv och till familjen. Jag menar är det påsk så är det... När äggen kokat färdigt skulle jag lyfta kastrullen från spisen och hälla ut vattnet. Då plötsligt är olyckan framme! Handtaget släpper från kastrullen som rasar ner och landar på min ena fot. Kokande vatten och kokta ägg! Det svider till något outhärdligt. Snabb som en jäkla vessla var jag. Av med strumpan och rusade in i badrummet, upp med foten i handfatet balanserandes på ett ben. På med kranen, svalt vatten inte kallt (man är ju i branschen...). Sen stå där i ca 45 minuter.


 

Sved nåt så satans men jag grät iaf inte. Var nog mest lite chockad. Och så lättad över att inget barn var i närheten, eller hade använt kastrullen själva för den delen, grabbarna brukar ju ofta koka ägg på kvällarna till sina kvällsmackor. Puh!


Efter 45 minuter orkade jag bara inte balansera längre på ett ben utan det fick räcka. Hade en tub kylgel, egentligen till ansträngd muskulatur, hemma som jag krämade på ett tjockt lager. Svalkade ner huden totalt. Huden kändes ungefär som när man sugit på en Vicks blå och andas in. Skönt! Rodnade och svullnaden gav sig också ganska ordentligt. Hade nog sett värre ut än det var. Kanske skållat bort överhuden bara, ingen större underliggande vävnadsskada. Skönt! Men en kort insikt i hur satans ont det gör att bränna sig och en ohygglig tanke till de som verkligen fått ordentliga brännskador. Måste typ vara det värsta man kan vara med om...


Ja, nån påskfrukost blev det inte heller. Krossade ägg och vatten över halva köksgolvet.


 

Ja, ni ser ju det som är kvar av kastrullen i hörnet av köket. Hua! Men nu fick iaf tusen års sjukvårdsutbildning inom akut omhändertagande testas. Verkar som man gjort allt rätt. Egenvård är det så det kallas? Man är ju inte doktor för inte...


...Ja och sen då? Jo sen fortsatte dagen med att min planerade cykeltur blev inställd eftersom våren också tydligen blev inställd nu på eftermiddagen.


 

Ja det var väl lika bra. Kanske inte så nice att klämma ner min skållskadade fossing i en trång cykelsko. Nu fick det istället bli läsa bok (Häxan av Camilla Läckberg) och äta påskgodis (ja, jag har fått återfall men det är faktiskt ganska synd om mig idag....).




 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ami & Veronica - 29 september 2019 14:30

Ami:     Loppet som jag fasat över. Som jag överhuvudtaget inte var ens i närheten förberedd för. Men som jag sagt till mig själv att jag ska inte blir ledsen och besviken denna gång. Jag ska INTE fulgråta i mål. Utan ta det för vad det är. Ja...

Av Ami & Veronica - 22 september 2019 09:44

Ami: Mindre än en vecka kvar till Lidingöloppet nu. Och jag inser ju att det kommer bli en kamp. Är inte alls ens i närheten av något uns av en form för att klara 3mil med stoltheten i behåll. Halvmarathon var vidrig, och vad kommer inte då LL...

Av Ami & Veronica - 8 september 2019 09:44

Ami:     Förutsättningarna var ju inte de bästa. Extremt dåligt tränad. Va??? "Du som tränar jämt??" Nej inte nu i sommar. Har varit på långresa i USA och där jag också blev sjuk (inte så illa att det påverkade resan men tillräckligt för att i...

Av Ami & Veronica - 7 september 2019 09:26

Ami; Ja Hua!!! Idag ska vi tassa runt 2.1 mil längs Stockholms gator. Är såååååå långt ifrån i form för den sträckan. En mil kanske men verkligen inte två... Men inställningen är bara att det får bli ett bra långpass och i värsta fall får jag väl ...

Av Ami & Veronica - 1 september 2019 16:02

Ami Bars att ta tjuren vid hornet och sätta igång liksom. Blev över 8km trail-run i riktigt stökig terräng. Himla kul men sjukt jobbigt både för kropp och knopp. Ja, nu är det ju bara att köra på. Bra start. ...

Presentation


Följ två tjejers väg från galen idé och inköp av startplats till målgång vid Ironman Kalmar 2017.

Ami 42 år med mer pannben än fysisk form och talang.

Veronica 44 år med största idrottsintresse cykel och aktiviteter på fruset vatten.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
<<< April 2017 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards