Ami:

Har inte bloggat på super-länge. Har helt enkelt inte haft någon inspiration eller lust. Sista tiden har varit ganska extrem, stängde förra veckan på 14 pass. Har dessutom varit inne och jobbat två veckor med fullbokad mottagning och sjukfrånvaro. I tillägg hoppade livets verklighet upp och gav mig en rak höger mitt i fejset vilket gjorde att prio plötsligt låg åt ett helt annat håll än mot mig själv och mot ironman. Inte direkt det jag räknat med den sista veckan innan ironman. Men så är livet antar jag. Det blir aldrig riktigt som man tänkt sig...

Ok. Hur är status då?

Bilden ovan sammanfattar nog det hela. Tillsammans med väderprognos på fullständigt ösregn nästa helg i Kalmar (för väder-apparna är ju också alltid 100% sanning...).

Men allvarligt. I det stora hela: ok

Gjorde ju ett grabbatag med kosten och vikten efter Vansbro för att bli lättare framförallt till löpningen. Trots "fusk" och taskig motivation stundtals gick det ändå med ett acceptabelt resultat...

Så kroppen känns absolut lättare. Har också märkt detta på löpningen då jag blivit snabbare och snabbare.

Simning: har rullat på. Fick lite panikkänslor i början av onsdagens 2km-simning i jäkligt stökigt vatten. Oroande? Ja. Men jag lyckades ganska snabbt tränga bort de känslorna vilket får ses som positivt. Nej, tror nog simningen i Kalmar kommer bli jäkligt tuff men ändå genomförbar.

Cykling: har inte lyckats få till något riktigt långpass senaste veckan som var planerat av skäl utom min kontroll. Dock några sköna 30km-rundor runt Dreviken. Men 18 mil...? Hm... kommer bli jäkligt slitigt, framförallt mentalt. Men förhoppningsvis har jag lite extra tid tillgodo från simningen så jag kam hålla ett ganska moderat tempo och spara på benen så mycket som möjligt.

Löpningen: ja???? Det får bli som det blir helt enkelt. Har sprungit hem från jobbet ett par dagar, 15km, med en tid snabbare än förra året då jag ju uteslutande tränade löpning. Det är ett styrkebesked förvisso, och en hyfsad bra feeling. Men ett marathon efter 18 mils cykling??? På nåt sätt har jag inte mental kapacitet att fokusera på detta. Jag fokar på simningen och cyklingen och så får löpningen bli ett senare problem, ett jobb för pannbenet helt enkelt.

På torsdag drar vi ner till Kalmar för registrering, pre-race möte och alla andra förberedelser.

Men fortfarande är känslan:
VAD I HELVETE HAR JAG GETT MIG IN PÅ???

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ami:     Loppet som jag fasat över. Som jag överhuvudtaget inte var ens i närheten förberedd för. Men som jag sagt till mig själv att jag ska inte blir ledsen och besviken denna gång. Jag ska INTE fulgråta i mål. Utan ta det för vad det är. Ja...

Ami: Mindre än en vecka kvar till Lidingöloppet nu. Och jag inser ju att det kommer bli en kamp. Är inte alls ens i närheten av något uns av en form för att klara 3mil med stoltheten i behåll. Halvmarathon var vidrig, och vad kommer inte då LL...

Ami:     Förutsättningarna var ju inte de bästa. Extremt dåligt tränad. Va??? "Du som tränar jämt??" Nej inte nu i sommar. Har varit på långresa i USA och där jag också blev sjuk (inte så illa att det påverkade resan men tillräckligt för att i...

Ami; Ja Hua!!! Idag ska vi tassa runt 2.1 mil längs Stockholms gator. Är såååååå långt ifrån i form för den sträckan. En mil kanske men verkligen inte två... Men inställningen är bara att det får bli ett bra långpass och i värsta fall får jag väl ...

Ami Bars att ta tjuren vid hornet och sätta igång liksom. Blev över 8km trail-run i riktigt stökig terräng. Himla kul men sjukt jobbigt både för kropp och knopp. Ja, nu är det ju bara att köra på. Bra start. ...