Ami:

Att ständigt jobba i motvind... Ja men det är ju verkligen the story of my life när det gäller idrottandet. Det började redan i slutet av 80-talet när jag bröt foten under en fotbollsmatch. Skulle lägga en hörna och trampade med stödjebenet i ett hål precis när jag skulle sparka iväg bollen.   . Fotledsfraktur och frakturerade mellanfotsben... Skulle det visa sig. Fortsatte dock att spela halvleken ut, var ju ändå semifinal i fotbollscup. Tyckte däremot att jag hade jäkla ont...Märkligt nog...    . Fast jag blev lite förvånad när jag åkte in till akuten efter matchen (hade då verkligen skit-ont) och det var så skadat som det var. Och så blev det en sommar med gips... 

Därefter har det genom livet följt ett tiotal olika operationer efter en massa skador. Och ett antal somrar med gips. Värst är nog vänster knä som blivit opererat fyra gånger. Varit korsbandsskada, menisk, ledband, rekonstruktion, skadat igen, ny operation med meniskskada... Och nu har jag ju vissa dagar som är jävliga. BAD KNEE-DAYS. Speciellt illa är det när jag gjort ganska långt pass i hyfsad kyla och kommer in i värmen. Då vill jag ibland bara lägga mig i fosterställning och försvinna en smula... Men det går ju över efter ett tag, ibland tar det någon dag eller två, då är det ledsamt, men det är sällan det är så långdraget. 

Med det sagt vill jag ju inte vältra mig i självömkan på något sätt. Man får ju spela med de kort man har på hand och jag har en kropp som gör ont. Inte mer med det. Smärtan ingår liksom. Och det är ju inget som jag inte klarar av att hantera. Nej, det är allt det där andra som typ alltid går emot en... Ta till exempel Vasaloppet... Första gången på öppet spår var det +8 grader och regn. Jamen va fasen??? Och så i år då. När det varit massor med snö (eller iaf uppåt i landet...) och till synes helt otroligt fina förhållanden. Ja då ska det bli det typ värsta jävligaste underlaget ever. Sitter och tittar på sändningen på Kanal 5 nu från Visma Ski Classics och Per Elofsson berättar om de förhållandena som var under årets Vasalopp. Han anväder alltså orden brutala förhållanden. Varför har man oturen att få brutala förhållanden när man gör nåt? 

Fast så börjar jag fundera lite mer och analysera detta djupgående. När är det egentligen jag haft "motvind"...? Jo men jag har nog fasen haft "motvind" när jag är som sämst förberedd. Det verkar som att jag straffas för att jag inte förberett mig tillräckligt. Eller är det verkligen så? Tänker på Ironman där vi var extremt väl förberedda och cykligen bjöd på ett helvetes motvind (bokstavligen) under nästan alla 18 mil. Överjävliga förhållanden. Men det är klart. Då var jag förberedd på att hantera dem. Men fakta kvarstår nog att jag ändå inte får något gratis om jag försöker ta några genvägar. Då slår vår herre till mig med en slägga rätt över plytet . 

Svammel. japp. men lite tankar så här på en lördagsmorgon på dag 10 under min tuffa uppbyggnadsperiod när jag är lite gretten, godissugen och ja.. kanske lite självömkande   . Vill ju bara att det ska vara lite lätt någon enda gång...

Status dag 10

Ok. lite status idag vid dag 10 på min boot-camp/uppbyggnadsperiod. Jag har hållit satan strikt diet. Och jäklar det har gett resultat:

Alltså fatta!!! Denna vecka, dessa första 10 dagarna har jag tappat (eller snarare kastat lååååångt bort) nästan 4 kilo. 4 jäkla mjöljpaket har jag tagit ut ur den kroppsliga ryggsäcken. Mitt knä säger thank you   .

Och träningsmässigt har det också varit helt ok. Fick sjukt ont (jajemän mer smärta... jippi!) i vaden, vadens fäste mot hälsenan, efter slalomåkningen förra helgen och det har inte riktigt blivit okej än så jag tar det lilla lugna när det gäller extrem belastning. 

Men annars ändå 9 träningspass på dessa dagar (9 dagar eftersom den 10:e dagen är idag och den har inte riktigt börjat än...):

Löpning: 3 pass

Längdskidor: 2 pass

Simning: 1 pass

Slalom: 1 pass (3 timmar)

Inomhuscykling: 1 pass

Powerwalk: 1 pass

Så kontentan är väl bara att man får se till att vinden vänder, och det får man nog lov att göra på egen hand. Och se till att det håller även om det skulle råda motvind så kan man motarbeta det på alla sätt och vis som står i ens makt. 

Och med det gick denna lilla stund av självömkan och "tycka-synd-om-mig-själv" "allt-är-orättvist" över.