Veronica:

Planen är ju att göra en summering av veckans träning på söndagar vilket jag nu missat, glömt eller struntat i....välj själva :)
Så här ser iaf v.11 ut:

Måndag: 2000 meter crawl
Tisdag: 4 km löpning
Onsdag: 2000 meter crawl
Torsdag: vila
Fredag: 45 min spinning + 4 km löpning
Lördag: 3000 meter crawl
Söndag: 60 min spinning + 3 km löpning

Ami:

Träningshelgen inleddes traditonsenligt på lördagmorgon med ett dopp i bassängen. Denna morgon var det fullkomligt vilda västern. Folk (läs gubbar   ) som simmade kors och tvärs. Ingen riktig ordning alls. Veronica frontkrockaden rejält med en gubbe och jag simmade upp på ryggen på en man som zickzackade i vår bana, simmade upp på ryggen på honom inte bara en gång utan två!

Jag hade inte heller något riktigt flow i crawlen. Fick slita för de planerade 2000 metrarna men det verkar ändå som all träning vi lagt ner gett resultat när man utan flow ändå tar sig fram och tillbaka längd för längd för längd   . Avslutade med 1000 meter bröstsim och det är som en riktig walk-in-the park. I love it   ! Jag är bröstsimmare! Så är det bara. kan simma hur långt som helst känns det som, och utan någon som helst ansträngning. Denna gång simmade jag också snabbare bröst än crawl. Men det är ju inte farten som gör att vi ska crawla på Ironman, det handlar ju om att spara kraften i benen. Men det känns ju bra att veta att om jag riskerar att få problem med maxtiden så är det bara att sluta crawla så går det mycket fortare... och lättare...

Kändes ändå helt ok efter simningen. Har gjort jobbet som skulle göras bara. Gutt.

Sen förbi affären, handla lite färskt bröd och annat gott. Sen hem och laga lyxfrukost till den sömninga familjen. De gillar ju att jag simmar lääääänge. Ju längre jag simmar desto längre sovmorgon får de.

Eftersom vädergudarna visade upp sin allra vackraste sida med blå himmel, solsken   och inte alltför illa vindmässigt var det nu ändå dags med cykelpremiären utomhus. MTB-hojjen var pumpad och preppad redan förra helgen men då blev premiären inte riktigt av (råkade somna på soffan och förlorade all lust och kraft). Nu så...

Valde alltså att plocka ut mtb-cykeln. Min Scott Contessa som fått kämpa sig genom många många mil med knackigt underlag. Hade feta däcken kvar på också eftersom jag inte riktigt visste hur underlaget skulle vara, en massa grus och skit. Det var dock inga problem alls. Cyklade runt Dreviken och slutade på ca 3 mil in på kontot. En härlig runda! Mötte massor med lyckliga cyklister som var ute och luftade sina älsklingar. Själv var jag väl inte riktigt så där maniskt entusiastisk men det gick i alla fall bra, faktum är att det gick mer än bra   . Snabbare runda än så här på premiärtur runt Dreviken med mtb-cykeln har jag aldrig gjort. Och jag trampade heller inte på för kung och fosterland utan det var liksom en komfortabel runda. Vilken boost! Kanske inte är i så jäkla usel form ändå...  

Sen kom söndagen och planen var en längre löprunda. Såg lite körigt ut ett tag då make och övriga familj skulle iväg. Dock valde äldsta grabben att dröja sig kvar hemma en stund så lilltjejen fick lite passning och jag fick en timme över för löpning. Perfa.

Solen sken om än ännu mer än under lördagen. Klarblå himmel. Alltså PÅ RIKTIGT klarblå himmel. På förvånadsvärt lätta ben tassade jag runt 10km utan att förta mig alltför mycket. Har fortfarande inga jätte-hastigheter men inte så att jag behöver skämmas heller. Ligger nog lite före plan just nu.

Fick himla fin feedback av min pulsklocka också. ELIT tyckte den tydligen att jag var på mitt löppass. Sweet! i like!

Veronica

Dan att summera veckas träningar.
Måndagen 1500 meter crawl
Tisdag 6 km löpning
Onsdag 1500 meter crawl
Torsdag 4 km löpning
Fredag 60 minuter spinning
Lördag 3000 meter crawl
Söndag 17,5 km långfärdsskridskor Brickpass: 55 minuter spinning + 15 minuter löpning

Nu soffläge och ladda för ny vecka@

Ami:

Jag har ju varit alkoholfri Sedan, ja egentligen sedan november med ett par undantag men totalt avhållsam under 2017.

Känns skitbra. Ingen speciell uppoffring alls. Var på Schlagerfest igår, med hela paketet, mat, dryck, dans och gästartist. Hade superkul, dansade och studsade runt som aldrig förr. Tror man måste "träna" lite på att vara på fest nykter. Att klara av att släppa hämningarna. Tittar nån på mig? Dansar jag fult? Ja, skita i det, inte vara så jäkla självmedveten. Det är väl ingen som kollar hur jag dansar. Dansa för att det är kul istället, värsta grymma låten. Det gjorde jag igår och hade som sagt as-lajban.

Sen var jag uppe tidigt i morse också, pigg och fräsch. På med löparskorna och klämde av milen i vårsolen. Hade ju aaaaaldrig hänt tidigare efter en helkväll i Bacchi tempel...

Sen direkt hem och hämtade liten tjej för spontan skridskoåkning på allmänhetens åkning. Hade man ju heller knappast pallat med efter en sen kväll och många glas vin.

Så inte bara en sund och hälsosam människa, man blev en bra och engagerad förälder också. Yey! Inte sagt att man är en dålig förälder för att man partajar lite, nej det säger jag inte. Bara att det liksom kändes så bra idag. Kul fest och en nice dagen-efter.

I och med detta känner jag mig redo för nästa steg.

Alkohol bort - check

Godis/snacks....???

Har haft lördagar som "ätardag" nu i fas 2. Och då har det blivit lite på söndagen också.

Men nu är det slut på detta också.

Ingen alkohol, inget godis och inget chips/snacks.

Känns bra det också. Man lär få skala en jädrans massa morötter till fredagsmyset, he he...

Ami:

I morse fullkomligt vräkte det ner snö. Märkligt då man liksom börjat rikta in sig mot våren. Men Kung Bore har tydligen inte gett upp än. Det gjorde att träningssuget efter jobbet inte direkt var på topp. Men så flög djävulen i mig efter middagen och innan den hann flyga ur så skyndade jag mig att snabbt byta om och ge mig ut.

En kort, lätt runda hade jag tänkt mig. Men ju längre jag sprang desto längre ville jag liksom springa. Fick helt enkelt feeling. För det är nåt speciellt med att springa i ett vitt, mörkt och tyst vinterlandskap i ensamhet.

Det flöt på himla fint. Hade mina nya Icebugs som jag bara hunnit springa en gång i tidigare, innan vintern försvann för någon månad sen. Men nu när vintern tittade förbi igen var det dags för tur två... Perfekt fäste och riktigt super-duper sköna att springa i. Och så är de ju så vansinnigt snygga också...

Det slutade på 10.3km Mycket för att maken skulle iväg. För ikväll kändes det som att jag skulle kunnat springa utan slut. Man behöver verkligen dessa, tyvärr alltför ovanliga, passen för självförtroendet och egot. Det ger en massa galen energi.

...och det var rätt länge sen man fick till en riktigt snygg snöängel.

Veronica:

Här kommer en super kort rapport:
Ikväll blev det 1500 meter crawl till soft musik och mysbelysning.

Sov gott!

Ami:

Vasaloppet och SVT´s tv-produktion. Ett av årets absoluta höjdpunkter! Upp tidigt (i min ensamhet då övriga familjemedlemmar är både sovmösser och ointresserade) med en si så där sjuttioelva koppar kaffe, mysfilten på benen och njuta av fantastiska prestationer av alla möjliga nivåer. 

Det är ju dessutom ännu coolare sedan man faktiskt genomfört stäckan på skidor själv. Visserligen det absolut vidrigaste jag gjort i hela mitt liv. Avskyvärt!!! Hemskt!!! 8 plusgrader och regn i starten. Inga spår överhuvudtaget, varken för eliten eller för oss blåbär. Nej, blääääää! Jag var så lättad när jag efter mer än 11 timmar äntligen slapp lidandet. Har ALDRIG lidit så mycket i hela mitt liv. Och jag har ändå genomgått en graviditet med daglig spysjuka i nästan 9 månader, 12 kirurgiska ingrepp pga skador etc. INGET har varit så fysiskt smärtsamt och överjävligt som dessa timmar i fäders spår.

Veronica däremot tyckte det var härligt. Så härligt så hon dessutom gjorde om det året efter. Crazy!!! Men det är klart, hon måste ha åkt en helt annan rutt av vad jag gjorde eftersom det tog många timmar mindre tid för henne, och så gick hon i mål i dagsljus... Var det verkligen samma tävligen??? Jag är tveksam...

Det är således så jäkla JÄKLA skönt att sitta där i soffan med sin kaffekopp. Ni anar inte... Och det ger också en himla massa energi, det där att slippa. Jag satte igång att simultant sätta igång med att baka bröd. Ett härligt surdegsbröd med valnöt. Så då fick man nybakt bröd till Vasaloppet också. Sweet!

Sen vart det ju lite 5 mil också. Som bonus. Och med en massa energi kvar i glukogendepåerna som inte behövts nyttjas under 9 mils skidåkning så hängde jag med Sundby, Hellner och grabbarna på mitt löpband. Milen blev det. Grymt! Kände mig stark.

Mitt service-crew behövde ju inte heller dra runt i spåret i Dalarna med skoter (som att det skulle ha varit verklighet för ett blåbär som knappt klarar reptiderna...) så kunde det servas på löpbandet. Grym langning, visserligen vatten i flaskor med små figurer på men liksom världsklass ändå...

Stänger veckan med 8 träningspass. Bra där!!! 

Veronica:

Det började med 4 dagar i härliga Dalarna och Siljansnäs. Ungdomarna åkte utför och jag fick till 5 pass på längdskidorna, att åka längd är så rogivande och bland det bästa jag vet.

Började mitt nya jobb i onsdags, det har varit mycket och väldigt intensivt, hjärnan har verkligen fått träna. I och med nytt jobb så hamnade träningen lite åt sidan. Jag har somnat ovaggad varje kväll och sovit som ett litet barn, både länge och tungt.

Så äntligen fick jag till mitt första crawl pass på över en vecka. Jag och Ami var på plats i simhallen vid kl. 8 lördag morgon. Det gick riktigt bra och jag har simmat mitt längsta crawl pass nånsin....3000 meter!!!! Jihaaa vad bra jag är.

Igår kväll utgång med dom bästa f.d kollegorna för att "fira" av mig. Det blev middag på AG, ojojoj vad gott. Då jag varit alkoholfri sedan 1 januari och igår blev det lite för mycket öl och vin vilket jag idag fått sota för. Så nu är det bara att ta nya tag och börja om.

Efter att ha legat i sängen hela dagen och kollat in vasaloppet och 5 milen fick jag sparka mig själv i baken och ge mig av till gymmet och straffade mig med ett hårt spinningpass.

Avslutade det hela med en avkopplande vattenmassage, valde program "dränering" tyckte det kändes passande....haha