Ami:

Har inte bloggat på super-länge. Har helt enkelt inte haft någon inspiration eller lust. Sista tiden har varit ganska extrem, stängde förra veckan på 14 pass. Har dessutom varit inne och jobbat två veckor med fullbokad mottagning och sjukfrånvaro. I tillägg hoppade livets verklighet upp och gav mig en rak höger mitt i fejset vilket gjorde att prio plötsligt låg åt ett helt annat håll än mot mig själv och mot ironman. Inte direkt det jag räknat med den sista veckan innan ironman. Men så är livet antar jag. Det blir aldrig riktigt som man tänkt sig...

Ok. Hur är status då?

Bilden ovan sammanfattar nog det hela. Tillsammans med väderprognos på fullständigt ösregn nästa helg i Kalmar (för väder-apparna är ju också alltid 100% sanning...).

Men allvarligt. I det stora hela: ok

Gjorde ju ett grabbatag med kosten och vikten efter Vansbro för att bli lättare framförallt till löpningen. Trots "fusk" och taskig motivation stundtals gick det ändå med ett acceptabelt resultat...

Så kroppen känns absolut lättare. Har också märkt detta på löpningen då jag blivit snabbare och snabbare.

Simning: har rullat på. Fick lite panikkänslor i början av onsdagens 2km-simning i jäkligt stökigt vatten. Oroande? Ja. Men jag lyckades ganska snabbt tränga bort de känslorna vilket får ses som positivt. Nej, tror nog simningen i Kalmar kommer bli jäkligt tuff men ändå genomförbar.

Cykling: har inte lyckats få till något riktigt långpass senaste veckan som var planerat av skäl utom min kontroll. Dock några sköna 30km-rundor runt Dreviken. Men 18 mil...? Hm... kommer bli jäkligt slitigt, framförallt mentalt. Men förhoppningsvis har jag lite extra tid tillgodo från simningen så jag kam hålla ett ganska moderat tempo och spara på benen så mycket som möjligt.

Löpningen: ja???? Det får bli som det blir helt enkelt. Har sprungit hem från jobbet ett par dagar, 15km, med en tid snabbare än förra året då jag ju uteslutande tränade löpning. Det är ett styrkebesked förvisso, och en hyfsad bra feeling. Men ett marathon efter 18 mils cykling??? På nåt sätt har jag inte mental kapacitet att fokusera på detta. Jag fokar på simningen och cyklingen och så får löpningen bli ett senare problem, ett jobb för pannbenet helt enkelt.

På torsdag drar vi ner till Kalmar för registrering, pre-race möte och alla andra förberedelser.

Men fortfarande är känslan:
VAD I HELVETE HAR JAG GETT MIG IN PÅ???