Ami:

I morse fullkomligt vräkte det ner snö. Märkligt då man liksom börjat rikta in sig mot våren. Men Kung Bore har tydligen inte gett upp än. Det gjorde att träningssuget efter jobbet inte direkt var på topp. Men så flög djävulen i mig efter middagen och innan den hann flyga ur så skyndade jag mig att snabbt byta om och ge mig ut.

En kort, lätt runda hade jag tänkt mig. Men ju längre jag sprang desto längre ville jag liksom springa. Fick helt enkelt feeling. För det är nåt speciellt med att springa i ett vitt, mörkt och tyst vinterlandskap i ensamhet.

Det flöt på himla fint. Hade mina nya Icebugs som jag bara hunnit springa en gång i tidigare, innan vintern försvann för någon månad sen. Men nu när vintern tittade förbi igen var det dags för tur två... Perfekt fäste och riktigt super-duper sköna att springa i. Och så är de ju så vansinnigt snygga också...

Det slutade på 10.3km Mycket för att maken skulle iväg. För ikväll kändes det som att jag skulle kunnat springa utan slut. Man behöver verkligen dessa, tyvärr alltför ovanliga, passen för självförtroendet och egot. Det ger en massa galen energi.

...och det var rätt länge sen man fick till en riktigt snygg snöängel.

Veronica:

Här kommer en super kort rapport:
Ikväll blev det 1500 meter crawl till soft musik och mysbelysning.

Sov gott!

Ami:

Vasaloppet och SVT´s tv-produktion. Ett av årets absoluta höjdpunkter! Upp tidigt (i min ensamhet då övriga familjemedlemmar är både sovmösser och ointresserade) med en si så där sjuttioelva koppar kaffe, mysfilten på benen och njuta av fantastiska prestationer av alla möjliga nivåer. 

Det är ju dessutom ännu coolare sedan man faktiskt genomfört stäckan på skidor själv. Visserligen det absolut vidrigaste jag gjort i hela mitt liv. Avskyvärt!!! Hemskt!!! 8 plusgrader och regn i starten. Inga spår överhuvudtaget, varken för eliten eller för oss blåbär. Nej, blääääää! Jag var så lättad när jag efter mer än 11 timmar äntligen slapp lidandet. Har ALDRIG lidit så mycket i hela mitt liv. Och jag har ändå genomgått en graviditet med daglig spysjuka i nästan 9 månader, 12 kirurgiska ingrepp pga skador etc. INGET har varit så fysiskt smärtsamt och överjävligt som dessa timmar i fäders spår.

Veronica däremot tyckte det var härligt. Så härligt så hon dessutom gjorde om det året efter. Crazy!!! Men det är klart, hon måste ha åkt en helt annan rutt av vad jag gjorde eftersom det tog många timmar mindre tid för henne, och så gick hon i mål i dagsljus... Var det verkligen samma tävligen??? Jag är tveksam...

Det är således så jäkla JÄKLA skönt att sitta där i soffan med sin kaffekopp. Ni anar inte... Och det ger också en himla massa energi, det där att slippa. Jag satte igång att simultant sätta igång med att baka bröd. Ett härligt surdegsbröd med valnöt. Så då fick man nybakt bröd till Vasaloppet också. Sweet!

Sen vart det ju lite 5 mil också. Som bonus. Och med en massa energi kvar i glukogendepåerna som inte behövts nyttjas under 9 mils skidåkning så hängde jag med Sundby, Hellner och grabbarna på mitt löpband. Milen blev det. Grymt! Kände mig stark.

Mitt service-crew behövde ju inte heller dra runt i spåret i Dalarna med skoter (som att det skulle ha varit verklighet för ett blåbär som knappt klarar reptiderna...) så kunde det servas på löpbandet. Grym langning, visserligen vatten i flaskor med små figurer på men liksom världsklass ändå...

Stänger veckan med 8 träningspass. Bra där!!! 

Veronica:

Det började med 4 dagar i härliga Dalarna och Siljansnäs. Ungdomarna åkte utför och jag fick till 5 pass på längdskidorna, att åka längd är så rogivande och bland det bästa jag vet.

Började mitt nya jobb i onsdags, det har varit mycket och väldigt intensivt, hjärnan har verkligen fått träna. I och med nytt jobb så hamnade träningen lite åt sidan. Jag har somnat ovaggad varje kväll och sovit som ett litet barn, både länge och tungt.

Så äntligen fick jag till mitt första crawl pass på över en vecka. Jag och Ami var på plats i simhallen vid kl. 8 lördag morgon. Det gick riktigt bra och jag har simmat mitt längsta crawl pass nånsin....3000 meter!!!! Jihaaa vad bra jag är.

Igår kväll utgång med dom bästa f.d kollegorna för att "fira" av mig. Det blev middag på AG, ojojoj vad gott. Då jag varit alkoholfri sedan 1 januari och igår blev det lite för mycket öl och vin vilket jag idag fått sota för. Så nu är det bara att ta nya tag och börja om.

Efter att ha legat i sängen hela dagen och kollat in vasaloppet och 5 milen fick jag sparka mig själv i baken och ge mig av till gymmet och straffade mig med ett hårt spinningpass.

Avslutade det hela med en avkopplande vattenmassage, valde program "dränering" tyckte det kändes passande....haha

Ami:

I dag var en bra dag. Visserligen lite stressig då jag for som en skållad råtta mellan mina två jobb för en massa fix. Men jag fick iaf gjort det som jag behövde göra.

När jag väl kom hem var det fortfarande ljust ute och jag gav mig ut på en löprunda med milen som mål. Det gick inte skitsnabbt men jag kom runt hela.

Ja. det var jobbigt men jag hade ändå en jäkligt skön känsla. Det gick liksom lätt. Inte lätt som att det inte var jobbigt och jag inte blev trött och anfådd och så, utan lätt som att kroppen samarbetade, hängde med och liksom lirade med huvudet. De brukar sällan, sällan vara överens, mitt huvud och min kropp. Idag var de enade. Och för första gången på länge kände jag mig o-tjock. Inte som ett mumintroll på flykt utan som en triathlet på G.

Maten idag har också fungerat bra. Försöker äta 6 gånger per dag under fas 2, ca var 3:e timme. Men med ett begränsat kaloriintag. Ja, en bra dag helt enkelt...

Så detta måste ju firas och belönas. Och som den internet-rabatt-räv jag är så hittade jag ett par nya löparskor med 600kr rabatt. Det sista paret kvar, och som sån jäkla turbralla man är var det sista paret i min storlek. Eller som jag tror är min storlek iaf. De jag springer i nu är 37.5 men jag har ju haft en del trubbel med mina fötter och tår så nu satsade jag på storlek 38.

Snygga va? Saucony Guide 9. Jag är ju annars trogen Saucony Omni men nu känner jag mig lite wild´n´crazy och släpper lite på stabilitet och ultra-pronationsskydd och kör på Omnis lillasyster. Den är dessutom 70 gram lättare. kommer bli spännande att känna hur denna sko känns. Men Saucony är lagen. Var otrogen en gång när jag på Löplabbet provade ut ett par nya dojor, Brooks. Det var dessutom svindyra ochg jag var INTE nöjd. Så tillbaka till tryggheten. Men nu som triathlet och allt så är varje gram viktig och jag känner mig som sagt lite äventyrlig efter denna positiva dag. Och med detta rabatt-kap dessutom.