Ami:

Balans..? Att det ska vara så förbannat svårt. Ena vecka känns allt toppen, träningen flyter på och man känner sig stark och motiverad. Kosten funkar alldeles utmärkt, man äter bra och har inga större problem att avstå all skit som frestar en. Tippelitoppen liksom.

Men så kommer nästa vecka... OÄOOO!!! Inget är kul, man orkar knappt ta sig upp ur soffan och än mindre ut i löpspåret. Man är sugen på skräp hela tiden och klarar inte av minsta lilla frestelse utan frossar konstant. Livet är bajs!

Varför är tränings-livet så schizofrent..? Varför kan man inte ha en skön balans genom livet där allt liksom bara flyter på? Det är väl helt enkelt så att jag inte har en sån balanserad personlighet och har ju i sanningens namn aldrig någonsin haft det. Det är ju antingen på och då är det verkligen all-in, eller så är det av och då är batterierna helt unloaded. Men man får väl bara jobba med den personlighet man har, och gilla sitt bipolära läge, på/av. Vore bara finfint om av-perioderna kunde vara max 1% av tiden, typ en vecka på sommaren och kanske julafton. Det vore okej. Det som är nu är inte okej. Dags att lägga upp en plan för tiden framöver, planera bort all svaghet. Food-prep och kollegieblock ikväll. Grabba-tag i kragen..: