Veronica

Det är lördag morgon och vi vaknar tidigt, maken är först ur sängen och fixar en fantastisk frukost. Här ska laddas och njutas av alla godheter som ryms på bordet.
Slappar ett par timmar innan det bär av mot Gärdet. Jag och Ami tar tåget in till stan, vi är ganska opepp och inte alls på hugget. På tunnelbanan kryllar det av förväntansfulla tjejer/kvinnor som alla är på väg mot Gärdet för att springa tjejmilen. Väl framme på plats hittar vi Intersport VIP-tält dit vi är inbjudna (Ami har haft lyckan med sig att vinna VIP- biljetter för 2)

Vi äter lite frukt och fortfarande väldigt otaggade ??
20 minuter kvar till start bestämmer vi oss för att röra oss mot startområdet, värmer upp och strax är vi i startfållan!
Startskottet går, en härlig känsla infinner sig och jag bestämmer mig för att köra på. 1km avklarad och vips så kommer skylten för 3 km, vart tog 2:an vägen? Det flyter på bra och stämningen är på top, det är en otrolig folkfest och band efter band avlöser varandra längs spåret. När jag kommer till portalen för tjejers rättigheter får jag rysningar i nacken när vi alla springer med händerna i luft för att visa vårt stöd.

Jag springer och viftar, vinkar och high-fivear med min omgivning, jag får så otroligt mycket energi. När det är 500 meter kvar till mål kommer jag ikapp Evy Palm och springer bredvid en stund, jag suger åt mig kraften jag får, springer in mot mål och sträcker armarna i luften. Så nöjd, pigg och fräsch och massor med kraft kvar och ändå i mål på 52.50 Fett nöjd!
Bra kvitto inför Lidingöloppet om 2 veckor.

Tillbaka i VIP tältet får vi träffa idolen Anna Haag och vi firar med champagne.

Idag är det söndag och på schemat är crawlkursen.
Min fantastiske make/coach hänger på till simhallen för att snegla på min träning. Han skrattar och jag gråter!!!!
Det är helt otroligt! Jag kör på med benspark men ändå står jag helt STILL!!!!
Hur är det ens möjligt? Jag hostar och fräser, får kallsup efter kallsup, tårarna rinner. Jag tror på riktigt att det här inte kommer att gå.
Han stöttar och berömmer, säger att det kommer bli bra. Jag misströstar och tror han ljuger.

Nä, sova lite på det här så får jag se lite nyktrare på det här i morgon, godnatt gott folk!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ami:     Loppet som jag fasat över. Som jag överhuvudtaget inte var ens i närheten förberedd för. Men som jag sagt till mig själv att jag ska inte blir ledsen och besviken denna gång. Jag ska INTE fulgråta i mål. Utan ta det för vad det är. Ja...

Ami: Mindre än en vecka kvar till Lidingöloppet nu. Och jag inser ju att det kommer bli en kamp. Är inte alls ens i närheten av något uns av en form för att klara 3mil med stoltheten i behåll. Halvmarathon var vidrig, och vad kommer inte då LL...

Ami:     Förutsättningarna var ju inte de bästa. Extremt dåligt tränad. Va??? "Du som tränar jämt??" Nej inte nu i sommar. Har varit på långresa i USA och där jag också blev sjuk (inte så illa att det påverkade resan men tillräckligt för att i...

Ami; Ja Hua!!! Idag ska vi tassa runt 2.1 mil längs Stockholms gator. Är såååååå långt ifrån i form för den sträckan. En mil kanske men verkligen inte två... Men inställningen är bara att det får bli ett bra långpass och i värsta fall får jag väl ...

Ami Bars att ta tjuren vid hornet och sätta igång liksom. Blev över 8km trail-run i riktigt stökig terräng. Himla kul men sjukt jobbigt både för kropp och knopp. Ja, nu är det ju bara att köra på. Bra start. ...