Ami:

Inledde lördagsmorgonen med att kliva upp hyfsat tidigt och ge mig ut på en lite längre löprunda, som kompensation för gårdagens simhalls-fadäs.

Var ganska kyligt, bara 9 grader på termometern när jag gav mig av, även om solen sken på en blå himmel. Nu märks det mer och mer att det faktiskt är höst på riktigt.

La upp taktiken med att hålla ett ganska lugnt tempo och ta en liten vätskepaus efter varje 5 km. Springer med flipbelt och den tillhörande större flaskan. Funkar hur bra som helst.

Löprundan gick runt sjön Magelungen. Det är så vansinnigt vackert, speciellt så här tidigt på morgonen och när vädret bara liksom ler mot en. Dessutom var det en roddtävling i sjön så hela området nästan vibrerade av skön tävlingsstämning. Jäkligt inspirerande.

Det blev tillslut 13.61 km. I väldigt moderat tempo. Var inte speciellt sliten efteråt utan mest bara skön i kroppen. Ungefär som att jag faktiskt fått mer energi av löprundan än jag gjorde av med. Jäkligt nice!

Ami:

Skulle till Huddingehallen för min fredagsmorgonsim innan jobbet. Allt känns toppen, jag är laddad och stark. Har vägt mig nu på morgonkvisten och ser att jag gått ner 3.7kg på de här senaste två veckorna. Fasen vad bra!

Sen slutar den braiga morgonen. Svänger in på parkeringen.
INTE EN JÄKLA PARKERING LEFIG I HELA JÄKLA OMRÅDET!!!!
Snurrar runt i över en halvtimme. Va faaaaan!!!! Ställer mig tillslut sjukt långt därifrån vid ishallens öde parkering. Tar några djupa andetag och börjar promenera till simhallen.

Ok. In på simhallen och in i omklädningsrummet. Börjar klä av mig, öppnar väskan och....

NEEEEEEEEEEEEEEEJ!!!!!!

Tror ni inte att mina simkläderna ligger kvar hemma på köksbordet!!! Jag packade runt lite i väskan det sista jag gjorde innan jag åkte, och har då tydligen inte lagt ner baddräkt, simmössa och handduk igen.

Alltså! Jag smäller av!!!

Så det var bara att inse att nån simning blev det tydligen inte idag.

Suck! Suck! Suck! Suck! Suck!

Veronica:

Är fortfarande kvar i Skövde, det är sjukt varmt men staden visar upp sin bästa sida.

Folk är glada och humöret är på topp!

Beger mig till Billinge friluftsområde för att springa en sväng, vägen upp till Billingen har en lutning på 12 %... hjälp...tänk om spåret är jättekuperat!

Kommer fram till parkeringen och jag får en chock, det är typ hundra bilar på parkeringen, varför?

Förklaringen får jag när jag tar mig till Spårstarten..ikväll går Billinestaffeten. Det är mycket folk på plats som ska tävla och jag insuper feelingen, joggar runt 5km slingan som för övrigt är lättsprungen och platt, mina farhågor kring backar stämde inte in alls. Skynda sedan tillbaka till hotellet för ikväll ska jag äta en bit god mat och dricka ett gott glas rött tillsammans med min "galana" kollegor från Skövde.

Ami:

Den här damp ner i brevlådan idag...

Startbevis till Lidingöloppet.

Va fasen?????? Asså shiiiiit!!!

HAR JAG ANMÄLT MIG TILL LIDINGÖLOPPET??? Och typ glömt bort alternativt förträngt det???

Kände paniken komma lite lätt. Men så insåg jag att det var ju startbeviset för Lillan till Lilla Lidingöloppet, som hon ju nu inte kan springa pga armbrottet.

Puh. Skrämselhicka. Tur att det var tillfälligt. Räcker gott och väl med att försöka heja runt Veronica på under tre timmar. Kommer bli tillräckligt svettigt för mig...

Veronica:

Idag är jag i Skövde i jobbet, självklart är träningskläderna med och simmträning står på schemat.

Här finns en jättefin Arena med motionssim, relax, rehab och äventyrsbad. Jag byter om och tar mig till barnbassängen...ja ni läser rätt "barnbassängen"! Vattnet når upp till låren och det är varmt, pissvarmt!

Jag har laddat med rätt utrustning, dolmen, glasögon och simplatta är med. Jag hoppar i vattnet och dyker en bit, vattnet smakar salt och inte alls klor. DÅÅÅ kommer jag på vad barnpoolen troligtvis inehåller ....bläää

-Ska jag strunta i det eller... jag slår bort tankarna och bestämmer mig för att köra på.

Jag börjar med att "koka kaffe", håller i kanten i 10 minuter och bara andas ut under vattnet och lyfter växelvis på armen för att andas in ovan ytan. Vi ska bli kompisar en dag, -Jag & Vattnet!

Jag tränar på bensparkar och trot eller ej min vid flera tillfällen kom jag framåt...JIPPI

Bassängen är 10 meter och jag kan crawla hela vägen, problemet är att jag inte andas en enda gång!

Kan man simma 3800 meter utan syreintag???  

Ami:

Det är inte alltid så lätt att få ihop livspusslet, speciellt inte när man har mindre barn. Min räddning är mitt löpband.

Så eftersom jag är ensam med barn ikväll fick det liv att nöta band. Det blev 4 km i 5:46-tempo. Helt ok eftersom jag ligger på en relativ lågkalori kost för tillfället och inte har skitmycket energi över.

Jobbigt var det iaf...

...och svettigt...

Veronica:

Klockan ringer 05.00 och det är söndag morgon...jag är taggad, idag ska vi få cykla på avstängda gator i STHLM.

Starten till Stockholm Velothon är i Rålambshovsparken, väl på plats och dricker vi en kopp kaffe insuper stämningen och klockan närmar sig 8, det är dax för start!  

Vi rullar iväg i 20km/h med motorcyklar som håller i taktpinnen, vi rundar Sherathon vidare upp på centralbron och sedan in i söderledstunneln. Vilken feeling, det är varmt, mörkt och vindstilla i tunneln så här skulle jag jämt vilja cykla

Efter 6 km släpper motorcyklarna oss och det blir fri fart, det är trångt och mycket cyklister. Längs vägarna står människor och hejar, det är en fantastisk stämning runt hela banan. Dock kantas den av ett par olyckor som vi passerar. En olycka på gudöbroleden där den kraschade cyklisten verkar "ganska" ok värre är det för killen som åkt omkull efter Stora Vika, ambulans, brandbilar och ambulanshelikopter är på plats, hemska rysningar går genom min kropp, jag vill kräkas! Full fokus på mig själv och min cykel, olykor händer så lätt då det går fort och skyddsutrustnigen är minimal.

Vi passerar Sickla-Älta-Trollbäcken-Brandbergen och första paus kommer vid Årsta havsbad. Två bullar, en banan och 4 minuter senare är vi påväg mot Nynäshamn.

Det är tuff motvind och vi turas om att dra, eller jag menar Les drar den mesta av tiden och jag hjälper till ibland.

Väl nere i Nynäs körs vi om av "alla" som legat bakom oss i flera mil, vi får beröm för vi slitit på så bra, vi hade nog en klunga på säkert 40 personer bakom oss, Les är min Idol!

EFter Nynäs kommer backarna, fy tusan vad tufft, jag som tycker jag är stark men icke sa nicke. Vi sliter på i flera mil och backarna tar aldrig slut....

Vid Sorunda kommer belöningen då en vän/kollega Thom sitter vid vägkanten och hejar, TACKAR, får lite ny energi och redan efter ett par kilometer kommer nästa suporter, Jocke vår chaufför på jobbet.

Strax inan Västerhaninge får vi lite draghjälp av Roger fram till Skogås, hanär en riktig "bergsget" och jag har svårt att hänga med uppför.

Gillar inte backar längre.

Vid Länna står mina härliga vänner Magda och Tomas och hejar, helt sjukt vad glad man blir!

5km kvar till nästa stopp, Skogås värmevärk. Där står hela familjen och såklart min underbara galna träningskompis Ami. Dom skriker och tjoar och nu är det bara 2 mil kvar till mål. Tack för ert fantastiska stöd, ni är bäst!

Vi trixar oss igenom Hägersten- Årsta ochLijeholmen, sedan in på Söders bakgator upp över Västerbron och så in imål.....VAAA vi passerar målområdet men är inte imål än.... upp en runda på Kungsholmen med skarpa svängar och så in på upploppet!

I mål på 5.40 vi är nöjda och glada efter 16,1 mils slit.

Får en av de snyggaste medaljerna jag fått och riktigt god mat, det serveras grönsakssoppa med kykling, mums!

Kroppen känns pigg och jag mår bra :-)

Stort tack till arrangörena, publiken och såklart alla poliser längs banan, ett fantastiskt välordnat och kul lopp!

Kommer hem på eftermiddagen och sover en timma för att sedan ta mig till Actic i Högdalen, dags för crawlkurs nummer 3.....jag vill inte, jag kan inte, det här är inte klokt!

Framsteget med dagens kurs är att jag bara grät 1 gång och bara lite (förra veckan grät jag på riktigt hela 2ggr)

Ami simmar som en torped i vattnet, jag är glad för hennes skull och men också avis.

Idag måndag känns kroppen trött och sliten, men ihar inte ont någon stans, vaknade dock med hög vilopuls -ingen bra indikation... kvällen löparpass på Lidingö ligger i farosonen.

Vilar 20 minuter efter jobbet och byter om, självklart vill jag ut till Grönsta gärde för att springa sista milen på LL30.

Kl. 18 dra det igång, vi får lite taktik och inspiritation och delar in oss i olika grupper. Mina första 5 kilometer flyter på bra, framme vid Abborbacken samlas gruppen ihop och får tips av Mårten Boström som sprungit Lidingö 30km på 1.42 en härlig och inspererande man.

Jag passade på att provspringa i saucony peregrine terrängsko, bra sula och bra grepp samma feeling som min vanliga löpsko. Får önska mig ett par i julklapp.

Förkylningens symtomen är bortblåsta och jag hoppas jag vaknar pigg och kry imorgon!

Summa sumarum så blev det två härliga dagar med både cykling, simmning och löpning.

Go`natt

Ami:

När maken kom hem från jobbet idag fick jag en liten rast från min lilla ortopediska fraktur-patient och slapp ut ur huset för en stund. Skönt och välbehövligt.

Det fick lov att bli ett litet simpass. Har ju bestämt att jag ska försöka simma minst en gång per vecka förrutom crawlkursen och fredagar passar ju utmärkt. Då jag egentligen skulle ha varit i Köpenhamn idag så hade jag lagt simplanerna på hyllan denna dag. Men så blev det ju som det blev och när maken kom hem hyfsat tidigt från jobbet kändes det helt rätt att lägga in ett pass ändå   .

Så... Bitterljuv känsla   . But why...?

Jo idag crawlade jag 1000 meter.

JAG CRAWLADE 1 HEL JÄKLA  KILOMETER!!!!!!!!!!!!!!!!   

Jag är så glad och stolt över detta. Jag menar, vi har ju bara gått på två lektioner och alla säger ju hur svårt det är att lära sig crawla. Och jag kan redan crawla 1 kilometer. Det är typ tjejvansbro liksom... Okej, det gick inte fort och det var kanske inte vackert men det var ändå en hel kilometer.

Okej fasen vad bra! Eller...? nja... det känns lite delat. Eftersom det går lite knackigt för Veronica och jag skulle såååå önska att det lossnar. Därför känns mina framgångar i bassängen lite ambivalenta, jag vill ju att vi båda ska vara grymma på alla grenar. Och när det går skitbra för mig och hon gråter när hon kliver upp ur bassängen, ja det känns lite sorgset. Men hon är så duktig som kämpar på. Och gudarna ska veta att jag kan behöva alla försprångsmeter jag kan få till cyklingen och löpningen. Vi ska nog greja det tillsammans   . Och hon kommer vara tvungen att få fart på mina hjul och mina ben så ska jag få fart på hennes fenor...

Men jag gottar mig ikväll... 1 hel kilometer crawl, tihi...